söndag 29 april 2007

Jag, Paul och det lilla aset

Efter en smaklig lunch i föräldrahemmet, kom farmor ut och satt barnvakt så att vi fick kvällen för oss själva. Den blev helt underbar! Vi tog den nya bilen, som vi helt kort och gott (med en kärleksfull underton förstås) kommit att kalla "det lilla aset". Bilen har just ingenting med själva ordet as att göra, den är bara är liten och grön i största allmänhet. Ändå passar det på något oförklarligt sätt så bra att kalla den för det. Paul lekte Kenny Bräck och fartsyndade hämningslöst hela vägen in till stan. Han körde så fort att vi nästan höll på att välta i rondellen, och jag uppgav höga kvinnoskrik med jämna mellanrum. Jag var svältfödd på att uppleva något riktigt oansvarigt, så upplevelsen var verkligen njutbar. Det är en av många positiva sidor med att vara hemmafru, det här med att man inte får så där jättemycket impulser från omvärlden. Detta resulterar i sin tur i att man blir ganska lättroad. Oerhört lättroad, faktiskt.

Väl inne i stan passade vi på att se en film (en romantisk komedi förstås), Words and Lyrics, vilket visade sig vara en fruktansvärt kul film. Jag har vid 33 års ålder försonat mig med det faktum att den enda genre som verkligen lämpar sig för mig är just romantiska komedier (helst med Hugh Grant i huvudrollen). Det är liksom vad jag klarar av att smälta och hantera, utan att det ska resultera i att jag drömmer om den eller går i sömnen. Jag hetsåt popcorn och smågodis under hela filmen, så när den väl var slut var man (d.v.s. jag) inte längre så där superhungrig. Vi avrundade kvällen med sushi och en skål halvläskig misu-soppa. Varför beställer man in misu-soppa egentligen? Den är ju både lite fadd i smaken och grynig i konsistensen när man kommer till botten av skålen. Ändå passar det så bra in på något sätt. Man känner sig liksom harmonisk och lite japansk när man äter den, snudd på exotisk faktiskt. Misu-soppan tar mig så långt bort ifrån min korv-och-stroganoff-vardag som bara möjligt är, utan att ens behöva åka utanför Uppsala län. Det är inte det att jag inte gillar min vardag, eller korv- och-stroganoff heller för den delen. Det är snarare det att det är så välkommet med omväxling ibland. Så misu-soppan fyller verkligen en funktion, sedan må det vara hänt att den egentligen inte smakar något vidare. Middagen förflöt så fridfullt: vi hann prata av oss, lyssna, sitta tysta och mötas. Det borde vara lag på att göra sånt här ofta.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Mina favvofilmer med Hugh Grant
1. Notting Hill (finns det någon bättre film?)
2. Love actually
3. Förnuft och känsla
4. Two weeks notice
5. Nio månader

Ville bara bjuda på den...

Har dock inte sett Music and Lyrics men det ska jag verkligen göra!

Anonym sa...

Så förträffligt skönt att det inte var jag som var det lilla aset...

Du får förresten inte skriva så här härliga inlägg om hur kul man har på tu man hand. Tänk på oss som är 13 timmars flygresa från varandra *bölar*

En annan röst i mörkret.

Anonym sa...

1985, dvs för 22 år sedan uppsökte jag senast en cinematograf, Folkan i Borås.
Det var tillsammans med en elvaårig pingu och hennes bror.
Filmen hette Fame.
Jag tittade mer på klockan än på filmen.
Men pingun uppskattade den desto mer, ja t.o.m så mycket att hon under en period var helt uppslukad av Fame i alla dess former.
Jag betalade 15 kr för samtliga biljetter.
Få se vad det kostar om det åter blir aktuellt med ett biobesök.

Agda-Magda sa...

Måste bara säga...

Linus, jag gratulerar dig till din goda smak när det kommer till film. Måste även passa på att rekommendera "om en pojke", även den en romantisk komedi med H.G. i huvudrollen.

Anonyma Tove, du har inga som helst likheter med ett litet as. Jag ber om ursäkt om jag har strött salt i såren; det var absolut inte meningen!!!

Pappa! Jag vet hur mycket du avskyr att titta på film. Jag är dig evigt tacksam för att du utgav dig själv för mig och bror genom att genomlida en hel film. Sånt kallas kärlek.

longspider sa...

Music and Lyrics kan absolut läggas till Linus' lista. Bra att någon försår misu-soppans importans i våran skandinaviska cuisine.

Og Magda - jeg synes du skal ta ditt eget karriere-råd. Eneste problemet er... hvordan slutter man en jobb som hjemmeværende husfrue?! For ikke å snakke om hvor mye utrolig mye godt materiale det byr på... så uansett hvordan du løser den problematikken - keep writing!!! I'll be back for more agda-magda.

 
gästbok och besöksräknare