onsdag 7 september 2011

Ikväll kan jag höra mitt hjärta tänka

Ikväll kan jag höra mitt hjärta tänka. Ibland går det ett tag mellan varven, och så har det varit nu. Hjärtat säger ungefär samma sak som det alltid brukar säga när jag tar mig tid att lyssna, att vi inte kommer undan med mindre än att vi älskar. Det är ingen lätt väg att vandra, kärlekens väg, men det är den enda framkomliga vägen. I varje fall för den som vill följa efter Jesu, Han som ÄR kärlek.

Den är hiskeligt smal, så snäv att jag ofta fastnar. Jag breder ut mig och det väller över till både höger och vänster. Jag har rätt, men jag blir inte lyckligare för det. Jesus låter mig hållas ett litet tag, och det gör Han bara för att Han är så god, så enormt barmhärtig. Jag önskar mig en motorväg, men Han har tydligen bestämt att jag ska vandra på en stig som bara är nätt och jämnt framkomlig. Jag klarar det aldrig utan Hans hjälp, men det gör inte så mycket. Det verkar som att det är just så Han vill ha det.

Stig och Marina och barnen kom vid 20.30 för att hämta Ida, och sedan lekte vi italiensk storfamilj fastän att det bara var en helt vanlig onsdagskväll. Vi åt pasta med köttfärssås tills det nästan rann ur öronen på oss, och jag hade kokat alldeles för mycket spagetti. Vi hade ingen parmesanost och jag glömde att sätta in vitlöksbrödet i ugnen. Men det gjorde inget för vi hade det så väldigt bra i alla fall. När de hade åkt hem lade vi barnen och städade köket, och sedan lyssnade vi på Kentucky Rose. Det var ungefär hundra år sedan sist, och jag grät av glädje när jag tänkte på att jag får dela mitt liv med en man som är så väldigt lik Kentucky Rose. Ikväll var en väldigt bra kväll, en sådan som man önskar att man kunde lägga i kopieringsmaskinen och uppleva om och om igen...


6 kommentarer:

* Crista * sa...

Detta, Magdalena, berörde mitt hjärta ända in i roten! Förbi alla uttänkta idéer om livet med vår älskade frälsare och rakt in i det innersta där jag på sista tiden bara kunnat säga "Jesus. Jag älskar dig. Jag kan inte älska som du. Lär mig!" Och nej, kärleken är inte perfekt men om vi helhjärtat söker vandra i kärlek blir det rätt, även om det blir fel.

Tack!

Agda-Magda sa...

Tack snälla Crista, de orden värmde! Vi får gå till Honom, han som är vår räddning och källa!

Thomas sa...

Dina inlägg är allt annat än triviala, att kunna skriva som du gör är inget anat än en Guds gåva.
Tack för detta underbara inlägg, som vi nu läser från vårt hem i Fjärran Östern.

Thomas sa...

Dina inlägg är allt annat än triviala, att kunna skriva som du gör är inget anat än en Guds gåva.
Tack för detta underbara inlägg, som vi nu läser från vårt hem i Fjärran Östern.

Thomas sa...

Dina inlägg är allt annat än triviala, att kunna skriva som du gör är inget anat än en Guds gåva.
Tack för detta underbara inlägg, som vi nu läser från vårt hem i Fjärran Östern.

Agda-Magda sa...

Thomas! Tack för de orden, de värmde! Och tänk att ni är på plats i Fjärran Östern - hur stort som helst! Hoppas att resan gick fint, och att det ska gå smidigt för er att komma i ordning. Tänk att vi snart får se er live igen:-)!

 
gästbok och besöksräknare