onsdag 10 december 2008

Vem har skapat Piff och Puff?

Det är läggdags, och han är inte på allra bästa läggdagshumör. När vällingen tar slut protesterar han med ett gällt skrik, och jag undrar än en gång vad meningen är med en så stark röst på ett så litet barn. Hade det inte varit idé att barn fick växa i sina röster lite eftersom, liksom? Det stora ljudet verkar överdimensionerat när man skymtar den lilla flanellklädda kroppen som kränger i utdragssängen. Jag ligger alldeles intill, så för att undvika tinnitus drar jag igång med "Vem har skapat (valfritt djur alt. människa)", en av Boppes absoluta favoritsånger. Som den borne pedagog jag är, låter jag själva sonen avgöra vilken av Guds skapelser vi ska sjunga om ikväll. Jag inleder min avledande manöver med att klämma i med "Vem har skapat...", och sedan tystnar jag i väntan på att han ska fylla i och fortsätta att leda oss i sång istället för att gorma.

Det funkar. En ny sång ljuder i natten. Den kommer förmodligen inte att hamna på nästa barnskiva för den är inte teologiskt riktig, men den fyller sitt syfte som tröstnapp.

"Vem har skapat Piff och Puff, Piff och Puff, Piff och Puff
Ja, vem har skapat Piff och Puff
Gud i himmelen"

Sedan radar han upp ytterligare en hop Disneyfigurer, som samtliga klassas som Guds skapelser; Musse, Kalle, Långben m.fl. Han sjunger med värme och inlevelse, och hans trosvisshet är total. Det är en hel del som han har fått om bakfoten, men jag har absolut inte hjärta att rätta honom. Efter en lång stund tystnar skönsången och ersätts av slagen hjältes snusande andhämtning. Brevid ligger jag på det hårda golvet med ömmande rygg, och med ett leende på mina läppar. Ikväll är jag så glad för att jag får vara med; tänk att jag får vara med!

7 kommentarer:

Anonym sa...

Vad mysigt, det är de små stunderna i vardagen som gör det! Men du måste nog ta tag i teologi udnervisningen känns som den ahr glidit ut lite sen jag var hos dig sist:)

* Crista * sa...

VÄLKOMMEN TILLBAKA!!!!

Jag skrattar högt och njuter av varje ord du skriver!

KRAM!

Makena sa...

Åhhhh...här damp jag ner med en kopp kaffe, helt matt av dagens strapatser (och för lite sömn)De två små sover, 4-åringarna försvann in i lekrummet och Nonno gick ut till en kompis...tänkte sätta mig här för några minuters återhämtning och så finner jag till min STORA glädje ett nytt inlägg från AGDA-MAGDA!!! Så underbart att läsa dina texter...måtte detta vara startskottet för många nya inlägg framöver! ...nu kom 4-åringarna igen..måste gå ;-)

Unknown sa...

JAAAA LÄnnaskogens bloggande drottning är TILLBAKA!!!! Som jag har väntat o väntat o väntat.... Tänk att jag får vara med... jag åxå
Kram / mamy6

Frida sa...

DET FINNS EN GUD! Ja inte var det någon nyhet för de flesta av oss, men nu blev det väldigt tydligt. Om du visste, om du visste OM DU VISSTE vad jag har väntat här borta i Falun på din comeback. Om det så inte blir några fler inlägg på ett halvår ska jag glädjas åt detta enda en lång tid framöver. Ljuvligt. Stor kram!!! Frida

Agda-Magda sa...

Nej men nu alla underbara, fantastiska, uppmuntrande människor! Jag blir rörd ända ner i hjärteroten av alla varma ord. Tänk att ni vill läsa det jag skriver; det tycker jag är helt fantastiskt! Det betyder väldigt mycket för mig, säkert mer än ni kan ana. Kram på er!

Rödluvan sa...

*garvar* Så fantastiskt mysigt och så oerhört knäppgulligt! Fast jag kan hålla med Marianne om att ett visst mått av teologisk okunskap kan anas hos gossen:D

 
gästbok och besöksräknare