Jultomten är död. Det tragiska beskedet nådde mig idag vid frukostbordet. Lala, satt som vanligt och bubblade om allt och inget istället för att äta sin macka. Jag satt mitt emot henne och hämtade andan efter att ha letat efter galonbyxor, rett ut tovigt hår, förhört läxor och hetsat i skolflickorna frukosten, allt under 30 intensiva minuter. Jag lyssnade bara med ett halvt öra, när Lala plötsligt släpper bomben.
Lala: "Jultomten äj död."
Jag: "Men älskling, vad är det du säger?"
Lala: "Två pappoj, lika stoja som våjan pappa, sköt honom. De sköt honom med fleja skott. Jag såg det inte, men jag vet att det äj så."
Jag: (Kvävt frust) "Så du menar att han är död nu?"
Lala: "Ja, han haj åkt upp till himlen. Han äj hos Jesus nu. Cujjy äj däj också, föj Calle skjöt Cujjy (Calle är min bror, och Curry är familjens katt, min anm.). Så nu vill Jesus vaja ifjed med barnen och Cujjy...(kort konstpaus med rum för eftertanke). Cujjy ville vejkligen följa Jesus...".
Jag: (Ännu ett kvävt frust). Jaha, så det här med Jultomten... han kommer inte till Jul nu då?
Lala: "Näe."
Jag kan redan se de stora löpen ropa ut den chockerande nyheten: "Jultomten kallblodigt mördad av två pappor. Skjöts med flera skott, motiv okänt...". Tänk att vi fick veta det först av alla...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Lilla Lala! Hon är ju för go! Saknar er ju!
Vad kul att läsa dina underbara inlägg Magda! =) Vi hörs!
Hon är ju helt underbar, vet inte riktigt hur jag ska kunna berätta detta för mina barn dock.
Sijin! Jag hälsar dig välkommen tillbaka till Sverige och till våran lilla värld. Så kul att du har hittat hit!
Marianne! Jag tror inte att du ska känna dig pressad att droppa nyheten om tomten till dina barn i allt fö unga år. Huvudsaken är väl ändå att vi vuxna (och Lala också då förstås) vet hur det verkligen ligger till med Santa.
Oh Lala! Hon är något för sig själv... villken underbar skapelse :)
Skicka en kommentar